Ja. Jag är beroende. Lite grann iallafall. Det är vi väl alla?
Av det sociala.
Men vad är det sociala då??
Är det att sitta vid datorn eller mobiltelefonen och kolla vad som händer i våra kretsar?

Jag måste kolla Facebook. Iallafall minst en gång om dagen.
Jag är en egoistisk. Jag kan lägga upp bilder eller skriva en statusuppdatering.
Jag försöker kolla vad mina vänner gör.
I mån av tid.

När Elias somnat kan jag kanske, hinna kolla igenom vad jag missat under dagen.
Ibland går jag bara in på en specifik vän och kollar vad han/hon skrivit under dagen.

Ibland gör jag inte ens det. Beror på vilket humör jag är på, och vad som hänt under dagen.

Instagram kollar jag snabbt igenom. Där kan det gå dagar innan jag tittar eller uppdaterar själv.

När vi var på Barnspeciallisten för några veckor sedan blev jag både förvånad och förbannad på en mamma i väntrummet.
En liten flicka på 3-4 år ville visa mamma när hon åkte rutschkana, hon försökte få mammans uppmärksamhet.
Gång på gång ropade hon på sin mamma.
Mamman satt med näsan tryckt mot skärmen på mobilen..
"mmmm" vad svaret flickan fick.
Flickan såg att mamman inte ens kasta ett getöga på henne.
Inte först flickan skrek så hon tog i från tårna "MAMMMMAAA!! TITTTAAA!!! "
Då lyfte hon blicken i en tiondels sekund, för att åter trycka näsan mot skärmen igen..

Flickan återgick till att leka själv.
Med mammans uppmärksamhet långt ifrån verkligheten..

Jag föredrar att umgås med mina vänner, iallafall via telefon.
Jag bor på landet och älskar det.
Jag älskar att vara långt bort från staden och alla stressade människor som springer runt med en telefon tryckt i mot örat.
Som pratar högt om hur värdelösa deras killar är, eller hur falsk tjejen på festen verkade vara.
Eller mammor som rullar på sina barnvagnar, tre stycken på bredden och gnäller över hur jobbigt det är med barn!

No shit! Vad tror folk när dom skaffar barn?
Att dom äter och sover och är tysta resten av tiden??
Nej, det finns barn som skriker 24/7 av tex kolik.
Var glad över att man fått ett friskt barn.
Det är inga garantier på sånt.

Nä, det var bättre förr.
Man umgicks, man fick brev på posten.
Man var helt enkelt inte kontakt bar dygnet runt.
Jag har ofta mobilen på ljudlöst. Jag blir bara stressad av allt ringande.
Jag ser att jag har missat samtal, jag ringer upp när jag har ork, tid och lust.